ALDRIG MERA GRÖT

Om man befinner sig på verkstadsgolvet och verkligen vill gå på djupet, var hamnar man då?
     Då hamnar man under verkstadsgolvet. Verkstadsgolvet är någon annans verkstadstak.
     Men vem är det då som bor långt där nere under verkstadsgolvet?
     Kan inte vara svårt att gissa. Under verkstadsgolvet bor naturligtvis Verkstadstomten.
     Nu finns det visserligen inga tomtar men vad gör det. Det är så många som inte finns nuförtiden. Tänk bara på Elvis, tänk bara på Alexander Den Digre, tänk bara på vem som helst men fort nu tillbaka innan berättelsen hinner ta slut innan den ens hunnit börja:
     Det var en gång en gammal fabrik som mest tillverkade handfat, men under det dammiga verkstadsgolvet bodde alltså Verkstadstomten.
     Verkstadstomten var bara en handfull hög men i gengäld var han hela femhundra år gammal och Verkstadstomten var snäll må du tro. Varenda natt kröp han upp genom golvet för att hjälpa Den Stackars Nattarbetaren som alltid brukade somna. Den Stackars Arbetaren vaknade så upp efter nattskiftet utvilad men förundrad över att allt arbete var gjort och aldrig att han glömde bort att sätta ut gröt till Verkstadstomten.
     Tiden gick och så blev det julafton men även nu arbetade man natt, ty det var en mycket flitig fabrik. Man lyfte på handfat, man lyfte av handfat, man lyfte upp handfat, ja där var ett väldigt lyftande. Men man blir trött av att lyfta i längden och Den Stackars Nattarbetaren somnade snart, trots att det var julafton och allt.
     Verkstadstomten kröp upp genom golvet precis som vanligt och när han fick syn på Den Sovande Arbetaren skakade Tomten på huvudet och muttrade: "Ock-ock-ock! Ligga och sova på betald arbetstid! Han borde egentligen få sig en riktig läxa, men när jag nu tycker det är så roligt att arbeta? Det är inte lätt att få jobb för oss som är aningen äldre, femhundra-plus som man numera säger. Så han får sova så får jag jobba, så blir alla glada och nöjda!"
     Så gick julnattskiftet och alla andra nattskift. Arbetaren sov men Tomten arbetade. Så åt Tomten sin näringsriktiga gröt och allt var frid och fröjd.
     Men så fick Facket nys om tomtebiten och Facket sa ifrån direkt att så där fick det bara inte gå till.
     "Så här får det bara inte gå till!" sa Facket bestämt "Vi kan omöjligt ha överårig och oavlönad arbetskraft i fabriken! Det är såväl fackligt som politiskt uteslutet, för att inte tala om skyddsaspekten! Vi kan aldrig godta att mossiga medeltida mytfigurer kommer hit och sliter gröten ur munnen på organiserade svenska arbetare! Hade bara Branting fått leva hade han sagt ifrån för länge sen, för att inte tala om Tage  plus Palme, skärpning! Nu håller du dig vaken på nätterna eller så får du dagtid och då vet du vad som händer, då får du sänkt lön!"
     Och Den Sömnige Arbetaren försökte verkligen skärpa sig. Han var nämligen inte särskilt angelägen om att få sänkt lön. Det går lätt att vänja sig vid höjd lön men motsatsen lär, lustigt nog, vara betydligt svårare. Så nu höll han sig vaken på nätterna, så gott det nu gick.
     Han gäspade och han gäsp-a-ade men det värsta var väl att han inte längre fick sätta ut gröt till Tomten för Facket hade myndigt förklarat att grötproblematiken snarast var ett fall för långvården.
     Och Den Sömnige Arbetaren lyckades verkligen hålla sig vaken med hjälp av kaffe-kaffe-kaffe, men nu var det i gengäld magen som sa ifrån. Magen morrade, röt till, gav upp helt och så blev det sjukskrivning.
     En sjukskrivning kommer sällan ensam, och det blev dagtid, det blev sänkt lön, det blev förtidspension och så var Den Sömnige Arbetaren helt ute ur sagan.
     Men så kom en ny nattskiftsarbetare! Tomten fick nytt hopp och kröp darrande upp genom verkstadsgolvet för att hjälpa till och i gengäld få gröt.
     Men Den Nye Nattskiftsarbetaren visade sig vara utländsk medborgare.
     För det första förstod han inte vad Verkstadstomten viskade.
     För det andra trodde han inte på svenska tomtar eftersom han var muslim och alla religioner har som bekant sina  egna hustomtar.
     För det tredje var han här bara tillfälligt för att tjäna ihop till en fru, två bilar, tre hus och fyra barn, eller om det nu var tvärtom, och resten fick vara för hans del. Ingen politik, inga fackföreningar, ingen kultur och framförallt inga konstiga svenska seder eller myter.
     Han hade fullt upp med sitt, han ville inte veta av några svenska tomtar: "Stick dy åt hellvettet bara!"
     Aldrig mera gröt. Och utan gröt tynade Tomten sakta men säkert bort. Tomten hade mistat jobbet, mistat gröten, mistat glädjen, ja Tomten hade mistat det mesta. Tomten sjönk längre och längre ner i  mörkaste myten och där är det dammigt och deppigt värre må du tro.
     Aldrig mera gröt!
     Tomten bleknade bort, försvann spårlöst, och tvärslut.