Något om Ikea. Som helst vill heta IKEA. Men det vill inga andra, kan det bero på avundsjuka, eller på något annat, vad vet jag, men hur som helst tog HanåHon bilen till parkeringen. Kort promenad, och så: IKEA!
HanåHon var i första hand ute efter tvåsitssoffan BOSSE. Fast kunde också tänka sig fåtöljen VERA, och då förstås två VERAs. Men om det verkligen knep fick dom väl nöja sig med hyllpallen TEDDY. Som det å andra sidan var extrapris på. Och allt.
Alla har vi varit på Ikea, och först går man in, och sen går man runt-runt-runt, men till sist vacklar man ut genom kassorna, varvid det hör till god ton att betala. Ty sedan urminnes tider äro smålänningar gemytligt snikna.
Denna köpkarusell är populär värre, och det är lätt att förstå. En undersökning har nämligen visat att folk vill bli behagligt snurriga i skallen när dom handlar, det finns så många undersökningar.
Och! HanåHon hade tur denna välsignade söndag: Tvåsitssoffan BOSSE fanns faktiskt att köpa, och priset ska vi bara inte tala om, det gör Ikea själv så gärna. Smålänningar äro inte tystlåtna, du tänker på norrlänningar.
Kånka BOSSE till bilen och belåtet pusta: "Att nog är väl ändå Ingvar ganska förjävlig på soffor!?"
"Att han är!" pustade Hon solidariskt, även om Hon inte burit så särskilt på grund av ryggen, och det.
"Att han VAR menar du!" menade Han.
"Hurdå VAR?" undrade Hon.
"Ingvar är död!" påpekade Han som hängt med i samhällsdebatten.
"Ingvar kan inte dö. Inte på riktigt. Det är precis som Fantomen. Det kommer nya Fantomar och Ingvar hela tiden!" trodde Hon.
"Ja? Jo, kanske det. Jag såg ju faktiskt att dom hade en hylla som hette GURAN också?" kom Han på.
"GURAN? Kan en hylla verkligen heta GURAN?" undrade Hon.
"Men det var en väldigt liten hylla. Fast jag kan ju ha sett fel. Det är lätt att se fel på Ikea" backade Han.
"En del ser bara fel överallt!" anmärkte Hon.
"Det måste löna sig att gnälla, som man säger i Lappland!" sa Han, men nu var det jättestora och jätteplatta paketet förankrat på takräcket, nu var det bara fara hem med bytet.
Lasta av, montera, möblera, beundra BOSSE, och varandra.
"Man är kanske ändå inte så korkad när man kan göra så kloka soffköp!" sa Han förnöjt som spikat och skruvat och limmat det mesta. Hon hade mest hållit i bruksanvisningen, men någon ska ju göra det också. Och det här med mossiga gamla könsroller fungerar bra för det mesta och för de flesta. Det är nästan så man blir kränkt ibland över att verkligheten vägrar ändra på sig, trots att samhället sagt åt han på skarpen.
Nä. Jo, menar jag, det hade gått hur bra som helst. Det blev till och med över tre skruvar. Och tre skruvar vet man aldrig när man kan komma att behöva. Vissa dagar går allt som på räls, som man sa förr, innan borgarna började privatisera ångloken.
"Nu har vi varit duktiga! Nu har vi handlat bra! Nu är vi verkligen värda kaffe!" sa Hon som grejat kaffe i kaffebryggaren PETRUS.
PETRUS? Jo, apostlarna äro åter ibland oss. Man kan aldrig tysta en apostel. Förr eller senare poppar aposteln upp igen som kaffebryggare eller dagisbarn. Sverige är inte så himla avkristnat som han själv tror.
Guuud vilken söndag! Nästan som i Bibeln. HanåHon voro lyckliga ty de hade för en billig penning inhandlat känslan av att vara smarta till tusen. Alla vill vara smarta, och HanåHon hade på köpet fått en tvåsitssoffa! Som gick att sitta i! Och allt! Vad kan man mer begära av en soffa? Och av en söndag? Intet mer kan man begära.
Kaffe, kaka, soffa, kort sagt: LYCKA.
"Tja..?" sa Han, eftertänksamt sörplande "Livet kanske ändå inte är så himla dumt, om man skulle våga lägga ihop alltet..?"
"Men..." sa Hon "Men, kanske att vi ändå skulle ha tagit hyllpallen TEDDY också? När det nu var extrapris? Och allt?"
"Jag tror att det kommer fler TEDDY-tillfällen!" trodde Han tryggt.
"Men tänk om TEDDY en dag tar slut för alltid" sa Hon oroligt, och det var som om en illasinnad iskyla plötsligt svept in i rummet, eller något åt det hållet.
"Jag litar på Ingvar och hanses efterträdare!" lugnade Han "Även om något någon gång skulle ta slut, kommer man att se till att det snart kommer in igen! Efter regn kommer solsken, och varje hylla har sin silverkant, som man säger på ostkusten!"
"Ja-men-tänk-om-ändå-man-vet-aldrig-och-det?" envisades Hon.
"Jag litar till tusen procent på Ingvar och alla hanses lärjungar intill sjunde led!" försäkrade Han.
"Hoppas du har rätt..." hoppades Hon och sörplade solidariskt.
"Man kan lita på smålänningar!" sa Han.
"Och visst var Åsa-Nisse smålänning från början!" hävdade Hon som hade kulturella intressen och till och med varit med i en bokklubb ett tag.
"Visst var han, vad skulle han annars vara!" avgjorde Han.
"Men tänk att norrlänningar föredrar kokkaffe?" vidgade Hon debatten.
"Det tillhör deras kultur. Norrlänningar är ofta, som dom är" sa Han sakkunnigt, ty han hade rest runt i världen en hel del, och bland annat varit på A 8 i Boden. Och det dessutom på den tiden då Boden verkligen var BODEN, och allmänna värnplikten var väldigt allmän.
"Och skåningar är fetare än smålänningar!" påpekade Hon.
"En del skåningar är feta något i hästväg, men det beror bara på närheten till Danmark!" sa Han.
"Fast då blir kanske tvåsitssofforna för små för dom? Om dom skulle råka sätta sig båda två samtidigt, menar jag?" oroade Hon sig. Hon hade nämligen medfött gott hjärta, vilket innebar att Hon ofta brydde sig om såna som gott kunde få sköta sig själva.
"Finns nackdelar med allt!" sa Han världsvant "Men! Men, om vi skulle fira med lite ABSOLUT också!?"
"Varför inte?" sa Hon lättsinnigt "Det är inte varje dag man handlar så klokt som idag! Det känns som om jag skulle vilja ta hela världen i hand!"
"Nå, kanske inte hela världen, men i alla fall hela Systembolaget!" sa Han nyktert, och hällde upp två stora glas varm men ABSOLUT.
Och visst är väl ABSOLUT gott, om jag minns rätt. Och rätt prisvärt också, för att vara så pass dyrt, fast det beror förstås mest på flaskan, en del tomflaskor är dyra till tusen. Fast egentligen har jag ingen aning om vad ABSOLUT kostar, men det känner dom nog till på Systembolaget. Så det är väl bara att gå dit och fråga personalen som nuförtiden är minst lika trevlig som den förr var otrevlig.
Förr fick man som smyga in på Systembolaget, och sen försöka smita ut med flaskan genom bakdörren, det var tider det. Men nu är Systembolaget lika populärt som Ikea. Lustigt, jag undrar vad dom två egentligen har gemensamt? Kan det vara smaken, fast det där med smak är förstås ännu svårare? Och det kanske inte alls smakar särskilt gott med ABSOLUT? Och varmt dessutom? Och på en söndag? Till råga på köpet.
Minnet är ofta som bedrägligt, har jag märkt. I alla fall när det gäller smak, lukt, och alkohol. Så den som litar på sitt minne, bör inte ha några större problem med att tro på jultomten.
Men HanåHon var hur som helst väl värda varsitt stort glas varm ABSOLUT per man och hustru.
"ABSOLUT!" som personalen numera säger, när personalen menar "JA!"
Språket förändras, vare sig han vill eller ej.
Dags att summera: HanåHon hade handlat bra. HanåHon hade samarburit bra. HanåHon hade varit hur smarta som helst.
Det är trevligt att vara smart. Det är därför kommersialismen fungerar så bra som han gör.
Tror jag.
Men, handen på plånboken, vad vet egentligen vi författare?
Vi författare vet egentligen ingenting.
Och därför kan vi författare lika gärna hålla tyst.
Så därför stänger jag nu leksakslådan RAGGE för natten.
