TORN-PELLES MONOLOG INLEDNING/

 Om det nu alls behövs någon inledning?

Men i alla fall: Det här är mera som ett utkast.

Om man sen vill ha det som en "mini-pjäs" får man förstås fila på formuleringarna en hel del.

Fast det får man förstås alltid.

TORN-PELLES MONOLOG 2/

Bing-bång som upphör.

En osynlig hand har tagit bort matbrickan - eller om det var en matskål?

Torn-Pelle: "Det är gott med mat / om maten är god / men det är den inte /  men nu är det dags att deklamera...

Rabblar högstämt ut genom ett passande fönster: "Klockan är tio slagen!

Gud bevare vår stad och land från eld och brand!

Och tjuvahand!

Klockan är tio slaaagen!"

... det var det / då var det gjort / en tråkig låt  på det hela taget / men gammal/ mycket gammal / det är svårt att komma på något nytt när man bor i en så pass konservativ stad / folk har hört allt det där förut och därför vill folk höra det igen / men den här nya poesin är ändå inte bättre /  jag förstår mig inte alls på den moderna poesin / det är i stort sett bara en massa ord / lagda i en lång rad / och ibland glömmer dom till och med bort slutet /  den ende som idag skriver verklig poesi är väl Snoilsky / och när han dör blir det bara dunka-dunka kvar /  och den nya musiken ska vi bara inte tala om / det är tur man är döv / då man är döv kan man lättare njuta av ny musik / dom hittar på så mycket dumt / genom det här fönstret kan man till exempel se den nya järnvägen / det kommer aldrig att fungera med järnväg / den höga farten kommer att skaka loss huvet på alla som åker / då kommer dom att ångra sig / då kommer dom att återgå till hästen / vad har hästen egentligen gjort för ont / att falla i sken kan väl hända vem som helst  / hästen har framtiden för sig / hästen kommer tillbaka det törs jag spå redan nu / även om man ska vara försiktig med att spå just när det gäller hästar / men är man gammal och vis så har man rätt att spå till husbehov /  jag har visserligen aldrig gått i någon skola / inte i någon skola i vanlig mening / men ändå är jag visare än samtliga Uppsalastudenter lagda i en gammal gravhög / om jag får säga det själv / och det får jag för vem skulle kunna hindra mig / studenterna har läst för lite och gluntat för mycket /jojo som dom säger där nere / man har sett det mesta / och det mesta var inte mycket att se / men än ser jag som en hök / och varför ska dom alltid riva ner och bygga om och bygga ner igen / snart ger dom sig väl på mitt torn också dom jävlarna / fast det är klart man måste bygga upp när något brunnit ner /men bara då / men annars ska man låta bli att riva och rasera /  det var mera idyll förr när det var mera idylliskt / men sen kom det hit en massa folk som inte hade här att göra / men det gjorde dom i alla fall /  men om man tänker tillbaka till 1702 / då blev det en rejäl brasa / man trodde hela stan skulle gå åt och kyrkan såg ut att gå samma väg / men då var det en där som röt till och stoppade branden / Gud ville väl heller inte att man skulle elda upp hans hus  / så dom var två som stoppade branden / om man inte räknar brandkåren / men den räknar ingen med / en massa fylltrattar som inte vet vilken sida på slangen som ska vara upp /  jaja/ och överallt bara en massa nymodigheter / men bildkonsten har däremot klarat sig undan rätt bra / bildkonsten står sig bättre /där är det inga nymodigheter / där står dom uppradade som förr hela familjen / fast man byter ut ansiktena ibland / där är kungen / där är drottningen / där är prinsen som ska ta över / där är reservprinsen / det kan vara bra att ha en reservprins om nån skulle råka gå och dö / och där är en prinsessa / hon är ganska ful men dom brukar gå bra gifta bort ändå / och där är / där är ett tum-avtryck som inte borde vara där  / eller om det är en liten hund/ svårt säga / men det  är inget fel på min syn / / det får inte vara något fel på min syn / mister du synen mister du jobbet / hårt men rättvist / inga problem / än så länge ser jag bättre än en hök /en gammal hök / men ändå / en hök är en hök är en fågel  och fåglar hatar jag / jag är rojalist i själ och hjärta / tills vidare / men jag lovar inget / att vara vis är att aldrig lova / jag ger inga löften / jag var väl egentligen aldrig gift heller / inte i vanlig mening gift / men vad skulle jag göra / det var nödvändigt att få fram en son / och fort skulle det gå / och fort gick det / och sen var det tack och adjö /men hon var väldigt oartig / det var knappt att hon grät när jag övergav henne och klättrade upp hit / och sonen ska bli nästa Torn-Pelle är det tänkt / tänkt av mig alltså / själv vill han inte säger han / men det här nya daltet med att bry sig om barns åsikter har jag aldrig trott på / och hon som jag delvis var gift med hette så mycket som / så mycket som Beata / tror jag / om jag minns rätt / men jag minns att kvinnorna brukade heta Beata  just det året / Beata var på modet och så hade dom så vida kjolar att dom blev tvungna stanna utomhus eftersom dom inte kom igenom dörren / så det bör stämma / alltså Beata / och det var väl inget större fel på henne / förr var man mer intresserad av kvinnor än tvärtom / jag menar kroppsligt och det / men man växer ifrån sin kropp / den slutar pocka och stå i / och tur är väl det för hur skulle det annars sluta / och nu har man ett fast jobb istället / fastare än så här kan aldrig ett jobb bli / här är man i praktiken fastspikad / kanske snarare ett kall än ett jobb / i alla fall ett kallt jobb / ett fast jobb fast kallt / men då tar jag på mig den här gamla fina vargpälsen / så fryser jag i päls / då håller man stilen / även om man inte håller värmen / den här vargpälsen är trehundra år gammal / minst / och det både syns och hörs / och luktas / dom säger att Sankt Erik kunde hänga upp sin päls på en solstråle / det har jag aldrig lärt mig / jag använder en vanlig spik / men om man vore helgon skulle man alltså slippa spika / det vore väl praktiskt / men något helgon är man inte / inte än / men man kanske kan bli / den dagen den sorgen/ fast om man tänker på Jesus så hade han ju en hel del med spikar att göra / med tiden blev Jesus något av en spikspecialist / och skyddshelgon för spikarbetarna / om jag minns rätt / eller om jag blandar ihop han med en annan / dom var rätt många på den tiden / det är svårt hålla reda på dom alla / huvudsaken att alla arbetare får egna helgon / då blir arbetarna nöjda och slipper strejka och stå i / och jag har inga fördomar mot spikar / och någon solstråle är man väl inte heller själv om sanningen ska fram / och det ska den /då och då /men Jesus var väl egentligen inget helgon han heller / / han var ju / ja vad han nu var / han var Guds son och Guds lamm och Guds lite av varje / undrar hur det skulle kännas att vara nära släkt med Gud / men det står på  något ställe att han började som snickare / alltså innan han började jobba heltid med underverk och det / men jag tvivlar på det där med snickare / jag tror inte Jesus ens hann hyvla till en skärbräda innan han  blev tvungen byta jobb / ska man predika för folk och fiskar hinner man inte hyvla vid sidan av / men inte vet jag / jag är inte troende i vanlig mening / inte i ovanlig mening heller / men man har ju alltid rätt till en egen mening /  fast jag tror att det finns något större / men då blir nästa fråga/ större än vad /  eller större än vem om man så vill / men sen kommer jag inte längre / sen blir det tvärstopp / jag skulle inte gå så långt som att kalla det för religiöst grubbel / snarare religiöst tidsfördriv / när man inte har något annat vettigt för sig / man har gott om tid när det enda man behöver göra är att hålla reda på tiden /  och jag har stans bästa utsikt / åt fyra håll / och fler än fyra håll finns inte / någon måtta får det vara  på en utsikt /  och det är bara att titta ner så ser man lite av varje / en häst / en student / en präst / eller en bagare / och allt vad dom kallar sig där nere / och förr fanns det vargar också / och går man ännu längre tillbaka i tiden stöter man alltså på troll / men det var före min tid / om det nu någonsin varit min tid / min tid är nu / ingen är mer tidsmedveten än jag / nu vet jag till exempel att det är natt / och att alla stadsbor sover / nästan alla / utom alla som är vakna / det finns alltid undantag som ska göra sig märkvärdiga / ja dom får vara hur vakna dom vill bara dom inte eldar upp stan / det är ett jävla sätt att bränna ner städer / och att bränna upp städer är inte mycket bättre  / och ändå har det blivit så populärt / varje år brinner det upp minst en stad i det här landet / hur ska det sluta / sot och aska och hålögda barn som förtvivlar ropar efter sin försvunna katt / ett jävla sätt / eld kan sannerligen ställa till det / men egentligen har jag inga fördomar mot eld / jag skulle gärna ha en rejäl brasa här uppe på vintern / men det får jag inte / det är strängeligen förbjudet / det skulle se snyggt ut om eldvakten tuttade på sitt eget torn / då skulle jag få sparken direkt / men en kall vinterdag händer det att jag avundas pyromanerna / dom vet inte hur bra dom har det / ingen rök utan eld och ingen eld som inte avger värme / man har väl rätt att fantisera / om man fantiserar med måtta / fantasi får aldrig urarta tills slams /men det är just det den ofta gör / i den här nya poesin där dom är för dumma och lata för att ens orka rimma /men alla yrken har förstås sina problem / pyromanyrket lär ha problem med att man får svarta händer / eller om det var tänder / och kommer dom på en som pyroman då ujujuj / då lägger dom inte fingrarna i kors / dödsstraff är väl det minsta / ujujuj / jag har sett en hel del avrättningar i mina dar / men på behaglig distans / avrättningar gör sig bäst på distans / eller inte alls / men om man slutade avrätta folk skulle dom säkert bara ställa till med allsköns sattyg / så det är väl lika bra avrätta dom med en gång / så är det gjort / och det är nog bättre att vara tornväktare än att vara pyroman / man har det  bra som man har det / om man tar det som man har det / snart dags igen / snart ska det bingas och bångas igen / men eftersom jag delvis tappat rösten har jag nattetid fått nådigt tillstånd att tuta i horn istället för att förstöra rösten med att vråla / det är nytt för i år / en försöksverksamhet skulle man kunna säga / och om jag då till exempel tutar tolv tut vet alla att klockan är tolv / och att stan inte håller på att brinna upp brukar dom fatta på köpet / folk är inte dumma när folk väl  fattar / jag är inte så bra på att tuta / inte än / men jag kan bli / man lär sig / "övning är prövning" som det står i någonstans /  Då är det dags...

Och Torn-Pelle tutar i sin trumpet något som låter  märkligt likt något Louis Armstrong kunde ha tutat till 1927.

... så där ja / det lät bättre än igår / då har dom bara att somna om / en del har det bra / andra är tornväktare / men det är bra det med / man vet vad man har / så länge man har vettet kvar / så länge man får behålla maten / så länge man får behålla jobbet / så länge man får behålla humöret / så länge så länge så länge."

TORN-PELLES MONOLOG 1/

Tid: Artonhundrakallt.

Plats: Ett kyrktorn i Uppsala.

Bing-bång som upphör!

Torn- Pelle: Jag  är döv / men i gengäld är jag vis / döv blir man av klockklang / vis blir man av visdom / om man delar bostad med kyrkklockor blir man döv / det behöver man inte vara vis för att fatta / om man inte är döv här är man dum / och om man är dum är man inte vis / men kyrkklockor har den stora fördelen att dom håller trollen borta / jag har inte sett ett troll på år och dag / det fungerar alltså / förr fanns det gott om troll här i Uppsala-krokarna /  det fanns fler troll än folk när det var som värst / säger man / och trollen kastade sten på kyrkan / trollen åt upp boskapen / och trollen betedde sig illa mot ljushåriga töser / som det fanns gott om på den tiden / nu är trollen borta / så gott som borta / det kan förstås finnas kvar enstaka troll i studentkretsar / eller där man är militär / i kaserner eller i matlag / där det ändå inte spelar någon roll med troll / men idag är allt det där historia / för idag är allt gammalt historia / och imorgon är idag historia / och igår är idag så historiskt att det är helt bortglömt / allt glöms bort / och alla försvinner spårlöst / alla utom Torn-Pelle / den ende som har evigt liv är Torn-Pelle / och det är jag / delvis / det kommer alltid att finnas en Torn-Pelle / men det kommer aldrig att vara samma person / sonen tar över / och sen tar hans son över / och så vidare / yrket går i arv precis som kungayrket / kungen var nyligen här på besök för ett tiotal år sen / jag kommer inte ihåg precis vilket nummer kungen hade / men det var i alla fall ett högt nummer / men ändå var han inte ett dugg höjdrädd /  höjdrädd var han inte men  han var väldigt lat / dom brukar visst ofta vara det kungarna / så dom fick bära upp han hit / jag gjorde honnör och vrålade : "Ers majestät! Klockan är nytreslagen! Och hela samhället  är under god kontroll!" /  jag tyckte det var bra sagt med tanke på att jag vart ganska paff när kungen plötsligt stack upp huvudet genom matluckan / "Bra-bra!" svarade Kungen / tänk vilken förmåga att hitta de rätta orden en del kungar har / och sen bar dom ner kungen igen / det var en kort visit / och jag antar att han fortsatte att styra och ställa när han väl kommit ner på jorden / fast det är förstås orättvist att en del är kungar/ när så många andra inte är kungar / men vem har sagt att något ska vara rättvist / i alla fall inte kungen /inte vad jag har hört / och en annan gång var ärkebiskopen här och hälsade på / fast då var jag redan helt döv / men jag tror det var ärkebiskopen för det stack upp en sån där tehuva som dom alltid har på sig när det är helg genom matluckan  / men han bar dom inte / han fick vackert gå själv / men han flåsa så jag skulle ändå inte ha hört va han sa / om han nu sa något / en del präster är tystlåtna utanför jobbet har jag hört / och så for han ner igen / alla far ner igen utom jag / jag har inget med de nedre regionerna att göra / det där jordiska bryr jag mig inte om / om dom sköter sitt så sköter jag mitt / som jag alltid brukar säga / om jag inte kommer på något bättre att säga / det är svårt att komma på något nytt att säga när man är gammal / men jag har inte alltid varit gammal / långt därifrån / en gång var jag ung / och inte nog med det/ en gång var jag till och med ett barn / då har det gått långt / då har det gått lång tid / jag var nog bara tolv när min far tvingade upp mig hit / jag grät och jag skrek och jag bet och jag bad / men vad hjälpte det / inte hjälpte det / inte ett dugg / och sen gick han ner igen / han också / och sen dog han / antar jag / det bör ha varit bland det sista han gjorde/ gissar jag / och sen den dagen är jag här / han hette också Torn-Pelle/ eller hette och hette / det där med att heta är en vanesak /första året här uppe var värst / och värst av allt var alla fåglar som flög ut in in / bara för att man saknar glasrutor tror visst fåglarna att det är fritt fram att flyga ut och in i bostaden hur som helst / ett jävla sätt / finns det något dummare än en dum duva / det skulle i så fall vara en berusad tornfalk / jag hatar fåglar och kajorna ska vi bara inte tala om / det gör dom själva så bra / på latin som är ett jävla språk / latin är rena grekiskan för mig  som i stort sett saknar högre utbildning / högre än vadå kan man fråga /men jag har kommit mig upp ganska bra ändå / men   att svenska fåglar ska kunna svära på god svenska känns mest naturligt för mig / men efter första året blev jag van vid fåglar och annan skit / vanan gör mycket när det gäller att vänja sig / och det här nya med att barn skulle ha rätt att välja själva hade man ännu inte hittat på / så det var bara att lyda / "Att lyda eller att lida, du har bara att välja!" / sa man då / och då blev det så / livet har väl inte alltid varit rättvist / men "Orättvisan upplevs som trivsam om den delas av alla!" / sa man också / man sa så mycket / tur man är döv / men jag är inte ett dugg rädd för ett rättvist samhälle / det ska väl gå det med / har man levt så länge som jag är man vid vid att samhällen kommer och går / häromåret blåste det in en pamflett genom det där fönstret / det blåser ofta i Uppsala så det strider mot naturlagarna / och lagar som ingen lyder är dåliga lagar /  och det visade sig vara en röd liten pamflett som handlade om att krossa kungen / och mosa samhället till snus / och slå prästerna i skallen med tunga biblar / och vrida vapnen ur munnen på militären / och allt vad det nu var / ja allt det där nya dom hittat på där nere när dom inte haft något viktigare för sig / jag hör inte så bra men jag är desto bättre på att läsa mellan raderna / så varför inte, sa jag till mig själv / gärna för mig, fortsatte jag / langa hit ett rättvist samhälle så får jag se om jag trivs / och trivs jag inte återgår jag helt enkelt till det gamla samhället / inga problem / ingen skada skedd / jag har inget emot nymodigheter / tvärtom / att dom införde en ny religion var bara bra /  asatron hade många fördelar  visst / men den misslyckades helt med att bekämpa trollen / att bekämpa troll med hammare var dömt att misslyckas / och även om ett nytt samhälle inte skulle bli ett bättre samhälle skulle det i alla fall bli lite omväxling / och jag har inte heller några invändningar mot likalön / men ingen skulle vilja ha likalön med mig /jag har nämligen ingen lön / men i gengäld har jag fast bostad / och så gott som varje dag får jag mat genom den här luckan / och det är inget fel på maten / det är bara aptiten som ibland är dålig / det har med åldern att göra / och med maten / det är inte alltid man är sugen på mögel / men för det mesta känner jag mig frisk / det beror på den friska luften / friskare luft än så här har ingen i hela Uppsala / ibland är luften så frisk att det är storm /  då binder jag fast allt som går att binda fast / ibland är det  ett under att man inte blåser bort själv / men det är inget fel på under/ och skulle jag ändå blåsa ut genom ett fönster skulle sonen ta över / inga problem / det kommer alltid att finnas en Torn-Pelle / alltid / fast jag har förstås inte frågat sonen om han vill ta över  / det gjorde inte min far heller / frågar man för mycket riskerar man att få för många svar / och ett fast arbete är inte att förakta / och fastare än så här kan ett arbete inte gärna bli / inte gärna.

Men nu är det matdags! En hand sträcker upp en matbricka genom luckan ! Som genast stängs igen!