Länge, länge hade man spekulerat och stått i: "Finns det liv därute i rymden, eller inte!?"
Men längre än till att spekulera hade man aldrig kommit, och det är inte särskilt långt.
Men man fortsatte ändå att spekulera: "Finns det liv därute?"
Och det fanns det, för en vacker dag landade ett rymdskepp fullastat med UFO-tingar i en öken som visade sig vara väl lämpad för rymdskeppslandning.
Och det blev förstås ett himla hallå.
UFO-tingarna dominerade nyhetsflödet i dagar, veckor och månader.
För visst var det spännande! Spännande värre! Tänk att DOM verkligen kom till sist!?
Och att DOM dessutom såg ut som väntat: Ganska små, ganska gröna, och med ganska stora men helt hårlösa huvuden. Precis som väntat.
Och vapen hade DOM förstås, som också såg ut ungefär som väntat. Jättefarliga och jättefinurliga vapen, som dock bara experter fick titta närmare på, och i bästa fall provskjuta.
Och själva rymdskeppet såg väl också ut ungefär som väntat? Fast, kanske ändå lite mindre imponerande än rymdskepp brukade se ut på bio? För verkligheten hänger inte alltid med i biosvängarna. Det är fördelen med bio, eller om det kanske är nackdelen?
Och UFO-tingarna hade förstås en hel del att berätta, som man ju brukar ha efter en resa.
Och experterna, forskarna och specialisterna var såväl lyriska som hysteriska.
För det mesta som UFO-tingarna hade att komma med, visade sig snart vara av intresse enbart för experter, forskare och specialister. Vanligt Folk hade inte mycket att hämta.
Och UFO-tingarnas allmänna budskap var väl mest ett ganska vagt prat om fred, frihet, samarbete, och liknande.
Och förstås, att vi alla var precis lika, fast vi ibland fått olika kulörer klistrade på vår hud, men det skulle man helst bortse från.
Alltså, i stort sett, det gamla vanliga tugget om alla-mänskors-lika-värde, som många mänskor redan hunnit tröttna på.
Men, när detta budskap nu kom ända från yttre rymden kändes det väl ändå liksom lite djupsinnigare.
Men, för det började dyka upp några "men" då och då: "Men hade det inte varit roligare om DOM sett LITE annorlunda ut än väntat?"
"Och om DOM kommit med LITE mer spännande budskap än det gamla vanliga tugget?"
"Och om deras rymdskepp varit lite mer, vad ska jag säga, varit LITE mer biomässigt?"
Men det är klart, hur som helst, var det hela ändå, väldigt väldigt spännande!
Så det blev många spännande dagar, många spännande veckor, många spännande månader, men inte särskilt många spännande år.
Jo, förstås många spännande år för forskare, experter och specialister, men knappast för Vanligt Folk.
För, hur som helst, när allt kom omkring, hur det nu än var, så hade man ju faktiskt ett jobb att sköta. Och att sköta ett jobb tar den tid det tar.
Och Vanligt Folk fick förstås en hel del annat att tänka på när tiden gick. För det gjorde den, tiden fortsatte att gå, precis som vanligt, och varför skulle tiden sluta gå, bara för att det landat ett tjog utomlänningar?
Man vart till sist som van vid att DOM hade kommit till sist.
"Jaha? Det var det, det!" Och det var det, väl.
Så Vanligt Folk återgick till sina vanliga liv, och det gjorde Vanligt Folk helt rätt i.
För när allt kom omkring, var det hela väl ändå inte SÅ himla märkvärdigt?
"Hade det varit Jesus som landat - DÅ hade det varit en helt annan sak!" Sa man nu på sina håll.
Och det var sannerligen inte bara på religiösa håll som man sa så.
För det är inte alls ovanligt att Vanligt Folk vänjer sig vid lite av varje, för Vanligt Folk har för det mesta inte mycket annat att välja på.
